Falu Rådhus byggdes 1650

Tack vare Drottning Christina

Falu Rådhus har med det gyllene riksvapnets tre kronor och 33 kronformade ankarslutar kungliga drag. Stenplattan på huvudportalen avslöjar att Rådhuset tillkom tack vare drottning Christinas frikostighet. År 1643 började grundgrävningen vid det nyplanerade torgets norra sida för att kronan behövde ett sädesmagasin (kornhus). Men staden behövde även ett nytt rådhus. Drottningen skänkte därför tomten, det påbörjade magasinsbygget och material för att staden skulle få ”ett skönt rådhus av sten”.

Arbetet började 1650 och pågick under tre somrar. Men Falun expanderade kraftigt och rådhuset blev efter hand otillräckligt. År 1674 påbörjades således en andra våning. I slutet av 1600-talet såg rådhuset ut som nu, men med ett utskjutande mittenparti mot torget, en så kallad mittrisalit. Sitt nuvarande nobla utseende fick rådhuset 1749 efter att ha förlängts i sina båda ändar.

Efter de två ödeläggande stadsbränderna 1761 återstod endast två byggnader i stadens centrum, de enda som var gjorda av sten. Det var Kristine kyrka och rådhuset, eldhärjat i tak och inredning. Detta restaurerades 1762-66 och återfick sitt gamla säteritak, vars kopparplåt dock ersattes nästan hundra år senare av grått engelskt skiffer. De senare renoveringarna ägde rum under 1930- och 1960-talen – samt nu även 2012.Falun har vårdat sitt rådhus föredömligt.

Falu rådhus är stadens första profana byggnad av sten. Redan från början, år 1650, gavs enligt tidens sed utrymmen i rådhuset för en restaurang. Denna fick namnet Stadskällaren och drevs under arrendatorer till den första april 1868. Vid den tiden blev det vanligt att städerna även skulle utarrendera etablissemang med hotellrum, så kallade Stadshotell. Ett sådant byggdes således på rådhustomten, och invigdes 1879. Under 1970-talet blev Falu storkommun i trängande behov av förvaltningslokaler. Den kommunala restaurang- och hotelltraditionen bröts därmed, och stadshotellets lokaler överläts 1975 till socialförvaltningen.

Efter 116 år återfick rådhuset dock sin restaurang, som nu går under namnet Rådhuskällaren. Stadskällarens första källarmästare och tillika borgmästare var Gert Lohrman. Idag drivs Rådhuskällaren som klassisk, folklig finkrog.

Drottning Christinas valv

Under drottning Christinas regeringstid 1644-1654 fick Falun en ny stadsplan. Drottningen möjliggjorde byggandet av såväl rådhus som kyrka vid det nyplanerade torget.

Fet-Matts valv

Fet-Matts (Matts Israelsson), världens mest omtalade gruvkarl, blev instängd efter ett ras i Falu gruva 1676. Över fyrtio år senare, 1719, hittades han, konserverad av det vitriolhaltiga gruvvattnet. Fet-Matts placerades i ett glasskåp och var sedan under 30 år gruvans största turistattraktion.

Selma Lagerlöfs valv

Selma Lagerlöf, den världsberömda författarinnan, flyttade till Falun 1897 och fick Nobelpriset 1909. Året därpå återköpte hon familjegården Mårbacka i Värmland och vistades omväxlande där och på sin gård i Falun tills hon avled 1940.

Finkan

Finkan kallades den arrestlokal som inreddes i rådhuset när poliskontoret flyttade dit 1903. Vid det nya polishusets tillkomst 1968 blev finkan i rådhuset överflödig.

Rådhussalen

Valvet tillägnas Rådhusets förste källarmästare Gert Lohrman som under Gustav II Adolfs besök vid Kopparberget år 1622 försåg kungen och hans följe med vin och Rostock-öl och som samma år fick tillstånd att hålla öppen vinkällare i Falun

Christopher Polhems valv

Christopher Polhem (1661-1751) var på sin tid Sveriges största tekniska snille och konstmästare vid Stora Kopparberget (Falu Gruva) 1700-1716. Han revolutionerade gruvdriften.